Tuesday, Apr. 8, 2014

 




Senaste posterna

Motståndare & Konditionsträning

26 februari, 2014 - 16:22

0 kommentarer

Då har min nästa motståndare presenterats.

Guram Kutateladze från Lund kommer att stå på andra sidan buren i Solnahallen den 5 april. En tuff kille som har slagits runtom Europa sedan barnsben. Förra året mötte han min vän Jonathan Svensson på Heroes FC, där dom svingade på varandra duktigt i äkta thaiboxnings-anda.

Det kommer bli en spännande match och jag förbereder mig på ett krig – så ha biljetterna redo ;)

 


En annan sak som jag tänkte på häromdagen är den vanliga kommentaren att man ”måste komma i form” innan man ska börja träna nån kampsport. Men vänta lite… komma i form innan du börjar träna? Handlar inte träningen i sig om att bli i bra form…?

Extra vanligt är det bland folk som tagit en time-off, och är kanske osäkra på att börja sparras igen. Då förstår jag att man vill få upp lite grundkondis först…. Däremot så verkar många människor bara associera kondition till löpning. Som att man måste springa för att träna upp sin kondition?

Till er vill jag bara förklara att all form av rörelse som aktiverar stora muskelgrupper och får pulsen att stiga tränar din kondition! Så vill du få bra kondis för just sparring/brottning/(sätt-in-valfritt-moment) föreslår jag att du tar tjuren vid hornen och pushar igenom några pass så kommer du nog att märka att det allt blir enklare och enklare för varje gång…!

Annars gillar jag att se på generell konditionsträning som styrketräning. Det är ju egentligen hjärt-muskeln som styrketränas då. Exempel:

1a) Lyft lätta vikter många gånger för att träna uthålligheten i armarna.
1b) Spring långa distanser på lättare tempo för att träna uthålligheten i hjärtat.

2a) Lyft tunga vikter få gånger för att träna maxstyrkan i benen.
2b) Spring högintensiva intervaller för att träna maxstyrkan i hjärtat (maximala syreupptagningsförmågan).

Same, same but different :)

 

0 kommentarer

Teknikvideo: Snurrspark

16 februari, 2014 - 18:59

5 kommentarer

Hej,

Tänkte dela med mig av en teknikvideo idag. Funderar på att göra en serie av tekniker, eller åtminstone posta lite fler videoinlägg - så vad passar inte bättre än att börja med min favoritmove snurrsparken!?


 

  • Utgå från fighting-stance.
  • Ryck upp bakre knäet nära in till kroppen i en snurrande rörelse.
  • Håll in knäet så nära och så länge du kan under snurren.
  • När du snurrat runt din egen axel och får blicken framåt igen släpper i ut benet i sista ögonblicket.
  • Träffa med hälen i en snärtig, krokande rörelse (dra in hälen mot rumpan med hamstring-musklerna).
  • Landa i balans.

Enjoy!

_____
PS. Detta är min version av snurrsparken. Hur JAG gör den. Sen finns det säkert 1’000’000 taekwondo experter där ute som skulle gjort den annorlunda…. ;)

5 kommentarer

Matlagning: Enkel & Bra

28 januari, 2014 - 18:44

5 kommentarer

 

Tallrik23

Söndagar.

Det är min matlagningsdag.

På söndagar lagar jag alltid stora mängder mat och proppar ner i matlådor för att underlätta veckans kostintag. För det första vet precis vad jag får i mig (till skillnad från när man äter ute) och jag sparar mycket jobb och tid som kan utnyttjas till annat istället.

Matlådorna brukar se rätt lika ut från vecka till vecka. Äta gott och lyxa till det kan jag göra på helgerna – men under veckorna håller jag det hellre väldigt enkelt och ser maten mer som bränsle/näring framför smaklighet/gott. Jag menar all mat är ju ändå god när man är hungrig! :)

Brukar koka upp rotfrukter som kolhydratskälla till träningen, och dessa ger även bra mättnad. Brukar vara potatis/sötpotatis/morötter/kålrot. Ovanför denna kastrull så ångkokar jag alltid mina grönsaker: vanligtvis ekologisk broccoli, blomkål, spenat eller gröna bönor. Allt detta blir alltså klart på samma platta. Brevid det så lagar jag proteinet: fisk eller kyckling vanligast i ugn eller stekpanna. Brukar oftast bara gå crazy med olika kryddor sen – eller ibland häller jag över tomatsås+vitlök.

Väldigt enkelt, går väldigt snabbt, mycket näringsrikt. Kanske inte lika roligt som att dränka i gräddsås, marinera i honung eller gratinera med ost… men definitivt hälsosammare och bättre för kroppsformen. Jag äter alltid tills jag är mätt, så mycket jag vill, och när maten tar slut nån gång mitt i veckan så gör jag nya matlådor som räcker några dagar till.

En sak att vara uppmärksam på är dock att billiga matlådor kan avge giftigt plast och skit i maten när de värms upp – så se till att köpa ”BPA-fri” plast.

Så här såg mina matlådor ut i veckan:

matlådor

Från vänster till höger: ångkokt grönsaksmix, morötter+kålrot, sötpotatis skivor, torsk i tomatsås, blå/lila potatis.

 


 

5 kommentarer

Match på IRFA 6!

24 januari, 2014 - 16:23

2 kommentarer

triangel

Nästa match är spikad.

Kom och se mig fightas på IRFA 6 i Solnahallen den 5 april.

Fight cardet fylls på löpande här: http://www.irfa.se/irfa-6-0/
Mycket strikers = mycket action… ;)

Motståndarna till alla lär presenteras inom kort!

Det har hänt sjukt mycket med min kropp och utveckling sedan senaste matchen…
Jag är nu otroligt självsäker på mina kunskaper och ser verkligen fram emot att få visa hur stora steg jag tagit sedan sist. Den 5 april kan inte komma fort nog… :)

Hör av dig om du vill ha biljetter.

 

2 kommentarer

En Berättelse Om Lycka

19 januari, 2014 - 16:10

2 kommentarer

lyx

Vad är lycka för dig?

Behöver man pengar för att vara lycklig..?

Jag började tänka över det här temat när jag kom över en kort berättelse nyligen. Läs den här nedan och tänk över ditt eget svar :)

An American businessman was standing at the pier of a small coastal Mexican village when a small boat with just one fisherman docked. Inside the small boat were several large yellowfin tuna. The American complimented the Mexican on the quality of his fish.

“How long it took you to catch them?” The American asked.

“Only a little while.” The Mexican replied.

“Why don’t you stay out longer and catch more fish?” The American then asked.

“I have enough to support my family’s immediate needs.” The Mexican said.

“But,” The American then asked, “What do you do with the rest of your time?”

The Mexican fisherman said, “I sleep late, fish a little, play with my children, take a siesta with my wife Maria, stroll into the village each evening where I sip wine and play guitar with my amigos, I have a full and busy life, senor.”

The American scoffed, “I am a Harvard MBA and could help you. You should spend more time fishing and with the proceeds you buy a bigger boat, and with the proceeds from the bigger boat you could buy several boats, eventually you would have a fleet of fishing boats.”

“Instead of selling your catch to a middleman you would sell directly to the consumers, eventually opening your own can factory. You would control the product, processing and distribution. You would need to leave this small coastal fishing village and move to Mexico City, then LA and eventually NYC where you will run your expanding enterprise.”

The Mexican fisherman asked, “But señor, how long will this all take?”

To which the American replied, “15-20 years.”

“But what then, señor?”

The American laughed and said, “That’s the best part! When the time is right you would announce an IPO (Initial Public Offering) and sell your company stock to the public and become very rich, you would make millions.”

“Millions, señor?! Then what?”

The American said slowly, “Then… you would retire. Move to a small coastal fishing village where you would sleep late, fish a little, play with your kids, take a siesta with your wife, stroll to the village in the evenings where you could sip wine and play your guitar with your amigos…”

Lärdomen jag drar av historen är: låt inte livet passera slitandes arslet av dig utan att ens hinna njuta av det. Livet är för kort för sånt!

Mer pengar är kanske inte värt det extra jobb det kräver – om det tar tid ifrån dig att göra sådant som du egentligen vill?

Bara lite helg-filosoferande… ;)

Vad gör dig lycklig?

Trevlig söndag på er!

2 kommentarer

Härda Smalben: del 2

15 januari, 2014 - 13:08

10 kommentarer

 

Om du missade del 1 av detta inlägg så föreslår jag att du läser det först. Annars går vi vidare med programmet…

Så hur kan jag börja med härdning?”

Först och främst ska du se till att du har rätt sparkteknik. Be din tränare kolla och rätta till dina detaljer, för oavsett hur mycket du härdar kommer du att skada dig om du sparkar med felaktig teknik!

Välj därefter ut ett par lagom hårda thaimittsar/boxningssäck och starta med exempelvis 15-20 sparkar per ben i 2-3 omgångar. Upprepa detta dagligen, med en vilodag då och då. Sparkarna ska kännas i benet (och inte smiska säcken så att det bara låter högt). Träffen ska bli stum, sparkar du rätt med skenbenet så kommer det inte låta så mycket.

STARTA LÄTT.  Öka antalet sparkar och omgångar allt eftersom. Jag kör nu 25 x 4 per ben. När du inte känner att du får ut mer av ditt nuvarande upplägg så är det läge att byta till en hårdare säck.

VIKTIGT: Hoppa över dagar du känner dig väldigt öm eller har ont. Detta är superviktigt för att benen ska få tid att byggas upp mellan härdnings-passen! Precis som du inte kan bli en bodybuilder över en natt så kan du inte få stål-ben på en gång. Muskelvävnad och benvävnad tar tid på sig att byggas upp. Månader efter månader krävs för att stärka smalbenen ordentligt.

Du behöver en kombination av lagom dos träning, lagom dos vila – och samtidigt en tillräcklig dos av mineraler och aminosyror från kosten.

Så vad är en bra kost?”

Mitt svar är alltid detsamma: ät växter och djur. Som vi alltid gjort. Mestadels grönsaker. Välj alltid ekologiskt. Råvaror från naturen framför matvaror från fabriken. Är det något du ska fokusera extra på för att bygga upp skenbenen så är kalcium ett viktigt mineral; och några kalciumrika källor du bör se till att få i dig någonting av dagligen är:

  • Mjölkprodukter (mjölk, ost, yoghurt…)
  • Gröna bladgrönsaker (spenat, aragula…)
  • Nötter/frön (mandlar, solrosfrön, sesamfrön…)
  • Fisk (lax, sill, sardiner…)
  • Havregryn
  • Vita bönor
  • Broccoli
  • Apelsin
  • Fikon
  • Google is your friend.
  • Kolla in listan här för flera alternativ: http://eatdrinkpaleo.com.au/wp-content/uploads/2013/01/non_dairy_calcium_rich_foods_2.gif

Slut på del 2. Har du själv någon erfarenhet av härdning?

Och är såna här inlägg till någon nytta?

Låt mig höra i kommentarerna!

10 kommentarer

Härda Smalben: del 1

14 januari, 2014 - 14:14

4 kommentarer

 

 SMACK !

 *spraak*

 ”EEEEEEEEEWWW..!”

   …….  

 *knäpptystnad*

   ……

Ungefär så upplevde kanske de flesta runtom världen när Anderson Silva sparkade av sitt smalben mot Weidman i deras returmöte; och jag kan tro att många nu börjat tänka efter en extra varje gång de lägger en lowkick på liknande vis. Därför har jag sammanställt lite information om att härda skenben här; så att inga hjärnspöken ska sätta stopp för denna trevliga teknik.

Hur coolt det än är att sparka sönder bananpalmer så verkar det inte vara något vidare smart idé att härda sina skenben på. Kanske när du härdat regelbundet under flera års tid att du kan gå ut och fälla familjens julgran med ett par välplacerade roundhouse; men fram till dess bör du lita på att träd-sparkande snarare är ett säkert sätt att ha sönder sina ben på…

Skenbenen är naturligt rätt så känsliga, därför ska du inte känna dig som en mes ifall det gör ont när du börjar sparkas. För att härda benen utan att de går sönder så behöver du regelbundet sparka något som är mjukare än dina skenben. Som en hårt packad säck eller thaimittsar.

Vad som händer i skenbenet är att du skapar mikro-frakturer av de upprepade smällarna, lite likt hur du får mikro-bristningar i dina muskelfibrer av styrketräning. Du får alltså små sprickor i benet, som kroppen sedan fyller igen med hjälp från sina kalcium-lager. Du bygger med andra ord upp benvävnad i de skadade delarna vilket gör att benet blir tätare. Något som förklaras i ”Wolff’s Lag” (http://en.wikipedia.org/wiki/Wolff’s_law). Drack Silva för lite mjölk? ;)

  •  ”Dödar man känselnerverna när man härdar benen?”

Nej, detta är en myt.

Det som händer är helt enkelt att hjärnan blir mer van vid att få dessa smärtsignaler från smalbenet och ger dem efter ett tags sparkande inte lika stor uppmärksamhet. Nerverna i dina smalben kommer alltså inte att dö – hjärnan förstår bara att dessa smärtsignaler inte är så allvarliga och därför dämpas känslan du upplever i takt med att du kan öka sparkarnas hårdhet.

  • ”Hjälper thai-liniment att hela benet?”

Nope. Tyvärr finns det inga magiska örter i thai-liniment som skapar pansar-ben. Däremot så finns de aktiva ingredieserna menthol och methyl salicylate som ökar blodflödet och kan reducera smärta/inflammation i området det smörjs på. Dessutom så luktar det ju också rätt fantastiskt.

Flytande Jenka-tuggummi.

Mmm…

I del två kollar vi på ett exempel-program, och på bra livsmedel för att påskynda läkningsprocessen!

4 kommentarer

Matcher i vår

09 januari, 2014 - 17:06

1 kommentar

Hej,

Det nya året har dragit igång och folk börjar komma in i sina vardagliga rutiner igen. Det innebär även träningsrutinerna för min del; och för att vrida upp motivationen på max så behövs ett mål. Därför har jag kollat lite på vilka svenska galor vi har under att se fram emot under våren. De som verkar intressanta så här på förhand är:

  • Cage Challenge XI, Göteborg 8 mars
  • IRFA 6, Stockholm 5 april
  • The Zone 13, Göteborg 26 april
  • Fler..? Tipsa!

Först ut är även Sanshou SM i Västerås den 23 februari vilket kan vara kul att kicka igång tävlingssäsongen med. Jobbar nu på en strukturerad träningsplan inför tävlingarna så att jag toppar formen till rätt datum; och jag ser verkligen fram emot att fightas i cagen igen!

Ps. Efter Anderson Silvas hemska benbrott så har folk blivit lite nojiga till att sparka lowkicks. Tänkte därför skriva ihop ett inlägg med info om att härda smalben. Myter, metoder och ”att tänka på”. Så länge kan ni ta lite lärdom av Master Ken här nedanför ;)

1 kommentar

Mitt år: 2013/2014

01 januari, 2014 - 16:03

10 kommentarer

Nytt år.

Nya möjligheter.

Är det inte så man säger..? Nyårslöften är jag inte mycket för – det är alltid lika kul att se dessa stackare som trängs på gymmen och löpbanden första veckorna i januari innan glöden dör ut och jobb, skola, sjukdom, datorspel och alla andra möjliga (och omöjliga) ursäkter kommer i vägen, hehe… Löften gör dig bara besviken om du misslyckas. Sätt istället upp mål med det nya året, eller gör en utmaning med dina vänner!

Men innan jag själv sätter upp mål så tänkte jag göra en tillbakablick på året som gick.

Hur var egentligen 2013?

Året började med invigningen av Allstars Training Center. Det blev en ny klubb dit många professionella fighters vallfärdade från olika hörn av Stockholm. Grymt att samla så mycket erfarenhet på ett ställe, det behövs för de högre nivåerna som måste tävla internationellt istället för att tävla sinsemellan klubbar.

Mitt jobb som coach/tränare på Combat Academy fick sig också ett lyft, då vi började flänga runt Sverige med en väldigt duktig och seriös tävlingsgrupp i både thaiboxning och shootfight, som gjort grymt ifrån sig under året!

I mars kom årets första match, som också var min professionella MMA-debut. Jag mötte finländaren Kari Päivinen som visade sig vara en tuff motståndare. Han slängde om min gameplan helt när det första han gjorde var att skjuta in på en takedown, när jag efter att studerat honom förväntat mig en stående kamp. Jag lärde mig viktiga läxor från, vad som ansågs vara kvällens mest underhållande match, och fick samtidigt min första ”W” i mitt record.

Knäskada från matchen (som jag fick av att själv rycka in en rubberguard/bicepslice) ledde till en period av rehab och mjukstart av träningen igen. I slutet av april följde dock nästa match: på Allstyle Opens 20-års jubileum. Endast stående fighting, stora handskar, tog matchen på en veckas notis, och för motståndet stod Meran Zangana – en av  Sveriges duktigaste thaiboxare 75 kg. För första gången på år kände jag mig nervös inför en match. Inte över motståndet – utan över att jag kände mig oförberedd.

Jag hade ju inte fokuserat ett dugg på mitt stående. Knappt slagit några mittsar, bara kommit igång lugnt efter MMA-matchen månaden innan. Det som fick mig att fightas ändå var tanken ”Kör bara. Det påverkar inte ditt MMA-record”. Så fakkit jag körde bara. Folk såg skeptiska ut och räknade ut mig på förhand. Matchen gick ju rätt bra ändå. Startade lite försiktigt, med för mycket respekt åt motståndaren – men vände steken totalt i sista ronden då jag bara sket i allt och sa till min corner ”fan nu går jag bara in och sparkar sönder mina smalben!!” och gjorde en fantastisk rond. Trots att det var försent att vända poängen.

Efter Allstyle följde en fortsatt träningsperiod, tillbaka till MMAn och i jakt efter en andra proffsmatch innan sommaren skulle komma. Matcherbjudandet kom i sista stund på Trophy MMA II i Malmö. Motståndaren dom hade tillgänglig var Erik Greisson i -76 kg. Jag var osäker på hur stor han skulle vara eftersom jag gick första matchen i -73 och planerat att röra mig nedåt mot 70-kgs klassen. Jag hade dock sett Erik tävla på amatör SM ett halvår tidigare mot en klubbkamrat, så jag visste ungefär vad som väntade mig, och tackade ja till matchen.

1 juni var det. Amiralen i Malmö var en riktigt bra lokal för ett MMA-event, och både jag och min coach Jonathan minns de roliga detaljerna som limousine-riden 200 meter ned för gatan från hotellet till Amiralen, men även hur vi tyckte att buren var i det minsta laget.

Humöret var på topp under matchdagen. Kände mig snabb, stark och självförtroendet hade aldrig varit så starkt. Jag inspirerades mycket under året av Conor McGregors mentalitet, och tog samma inställning till fighting. There is no opponent. It’s just You vs Yourself every time you go in there. Och när jag gick ut på catwalken till min ingångslåt så kände jag mig för första gången oövervinnerlig. Som att världen var min ikväll, och att det var min bur som stod där och väntade. Wow! Vilken känsla, helt olikt mitt tidigare tankesätt. Kaxigt, iskallt, proffsigt. Matchen avslutades på RNC i andra ronden och med 2-0 som proffs, efter vad som (igen!) beskrevs som kvällens mest underhållande match, så kunde jag nöjt åka på semester för första gången på X antal år…

Semestern gick till Hawaii. Aloha! Jag och brorsan hade alltid velat åka dit. Vi gjorde en plan för vilka öar vi skulle besöka; vilket slutade med Oahu (huvudön) och Big Island (vulkan-ön). Första veckan på Waikiki-beach gick i surfbrädans tecken. Ett av målen med resan var nämligen att lära oss surfa. Redan andra dagen kom man upp på brädan och åkte några meter; men det svåraste var ju att tima vågen så att den skulle knuffa brädan framåt. Sista dagen gled jag in ca 50 meter på en våg hela vägen till Waikiki beach – och känslan var fantastisk. Mission accomplished.

Två och en halv vecka gick…

Jag sa hej till BJ Penn, vägde in mig på 84 kg(!) och stack hem till Sverige igen! Jag hade ätit ordentligt, lyft vikter, surfat och vandrat. Men det hade varit en månads uppehåll från kampsportande och slagsmål. Så lång tid har det nog inte gått mellan smockorna sen jag var typ 12!

Men någonting hade hänt i kroppen under den här tiden… Mina tränare märkte det direkt under första passet. ”Du har mognat i hela ditt kroppsspråk” fick jag höra. Dom sa att jag kändes som en helt ny fighter. Rörde mig annorlunda. Kraftfullare. Det var som om allting jag tränat under senaste perioden hade fått sjunka in, sätta sig, och ”restarta systemet” efter denna time-off. Och jag kände det själv!

Tråkigt nog hann det inte bli så mycket träning hemma igen då jag sträckte sönder armbågsleden på ett av de första brottningsspassen i augusti…

Robotarm, rehab och benträning.

F#ck.

Men allting har en mening, och när vissa dörrar stängs så öppnas plötsligt andra. Min dörr var en biljett till världsmästerskapen i sanshou (”kinesisk kickboxning”). Ja, jag hade ju ställt upp i SM året innan och vunnit det; och i år var det inga deltagare i min viktklass – så tekniskt sett var jag fortfarande den svenska mästaren i -75 kg. Nämen så passande då att jag ändå inte kunde brottas eller riskera att landa på min armbåge så jag nu fick fokusera 100% på mitt stående game inför VM.

September och oktober fylldes av slag och sparkar, nya träningspartners och helt nya tekniker från sanshou, vilket visade sig vara något jag verkligen hade nytta av efter de senaste årens fokus på brottning och submission (jag kom ju redan in i MMA från en stående bakgrund).Jag hade liksom lagt den stående biten lite åt sidan med tanken ”äh, jag kan det där... fokusera på det som är nytt

Den sista oktober bar det slutligen av till Malaysia för mitt livs första officiella världsmästerskap. Kuala Lumpur var verkligen kontrasternas stad: rent, smutsigt, high-tech, old-school, skyskrapor, ruckel

De flesta dagarna spenderades dock inte runt i staden utan i sporthallen. Där fick jag se kineser, ryssar och iranier knuffa och slänga ut varandra för plattformar medan jag själv tränat på att slå/sparka och samtidigt undvika att få mina ben fångade.

Redan dag 1 var det match för mig. Mot Frankrike. Jag var hur lugn, cool som helst och skulle bara in och dominera. Pling! Rond 1: kliver på för att slå och… DUNS! Ner i mattan åker jag med fransmannen klängades runt mitt ben. Nytt försök, laddar upp slagen och… DUNS! åker jag ned igen med fransmannen över mig!

Vaffan!? Tänker han slåss eller brottas!?

Tydligen tänkte fransmannen brottas.

Han dök ned mot benen varenda gång jag gick in för att boxas med honom - och det tog tyvärr några gånger innan jag uppfattade att det här var hans taktik… Poängförlust 2-0, tack och hej! Tråkigt men sant. Och det visade sig inte bara vara fransmannens taktik, utan alla de vinnande nationerna fokuserade sitt game på nedtagningar och brottning.  ”Hade jag vetat det hade jag ju brottat ut honom från början!”
Ja…  men nu vet jag till nästa gång.

Läxan från min första proffsmatch, och McGregors ord, ekade i huvudet: ”There is no plan”.

In och slåss – anpassa dig efter situationen. Låser man sig vid en gameplan och förväntningar på hur matchen kommer att gå till så tar det för lång tid att ställa om när saker inte går som planerat.
Släpp alla förväntningar… ”Open mind”… Förmodligen en av 2013′s viktigaste läxor.

Nu då? Tillbaka till ritbordet, som de flesta brukar säga. Nja, tillbaka till MMA ville ju jag helst av allt. Lusten var på topp att lyfta, kasta, strypa och brottas igen nu när boxningshandskarna fått slå sig slitna. En sista match innan årets slut kanske? Planerade först när jag kom hem att gå på Trophy MMA III – men tydligen var deras fight card fullt så de kunde inte ge mig någon bra deal…

Årets sista två månader blev istället fokuset på att komma tillbaka till MMA-gamet. Det blev bra mycket brottning. Brottning och grappling. Cage-work och lyftande. Ja det blev så mycket lyftande faktiskt att jag kände mig som en gammal gubbe när jag gick till sängs om kvällarna, eller när jag skulle böja mig fram för att knyta skorna. Lite för mycket av det goda kan man väl säga – och så sent som förra veckan sa min rygg ifrån. ”Vila för i helvete!” sa min rygg. Det var jobbigt bara att sitta rakt i stolen. Så det har inte blivit fler marklyft nu under julen – det har blivit löpning och boxning istället.

I skrivande stund har jag skickat iväg två matchförfrågningar för nästa år. Fokus blir på att bygga upp mitt proffsrecord framöver. Fler matcher! Stay ready so you don’t have to get ready. Jaja jag kanske ska sluta med alla citat och skapa lite egna nästa år istället…

2014 ska jag ha minst 5 proffsmatcher. Smiska trut, klappa käft och öka ”W”-kolumnen förstås.

2014 ska jag göra en ny träningsresa till staterna. Var/när/hur är inte bestämt men jag sållar mellan några alternativ just nu, och kommer åka någon gång under sommaren.

2014 är det fan på tiden att jag skaffar en flickvän också. - Tjeena tjejeeer…!

 

Ja, det var mitt år det…

Vad har DU för mål med det nya året?

 

 

10 kommentarer

Veckans Videos :)

20 november, 2013 - 12:20

0 kommentarer

Hej,

Kort inlägg bara. Träningen rullar på väldigt bra – jag tycker det är riktigt kul att träna nu och känner att jag utvecklar mig varje dag! Det har blivit mycket brottning, vilket känns i kroppen (och speciellt ryggen) när man inte gjort så mycket av det  på ett tag – men vad som inte dödar dig…!

Jag har några roliga videos och en länk jag vill dela med mig av idag. Länken är från ett par påhittiga föräldrar som ville stimulera sina barns  fantasi i dagens värld fylld av TV-/dataspel som gör tänkandet åt en. Kolla in bilden: http://www.quickmeme.com/p/3vpa2h

Och två riktigt bra videos som spridits på senaste för dig som missat:

 

  • Van Damme demonstrerar hur exakt styr-systemet på de nya Volvo-lastbilarna är:

 

  • En gammal goding (nu med musik) - svartbältes gradering i en amerikansk karateskola:

Nu ska jag iväg och grapplas :)

Hörs!

0 kommentarer

Andra kategorier